Anteckningar från Almedalen

2013-07-31

U-FOLDs seminarier i Almedalen blev en bra serie om narkotikaproblematiken och behandlingsfrågan, säger Lars Nylén.

I samband med årets Almedalsvecka arrangerade U-FOLD de tre seminarierna Kraftig straffsänkning för narkotikabrott – Vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafetten?, Är det dags att legalisera cannabis i Sverige? samt Hur farliga är drogerna - Relevanta behandlingsstrategier! På plats i Visby var bland andra Lars Nylén, Generaldirektör och Direktor för U-FOLDs Operativa Enhet.

Vilket är ditt övergripande intryck av seminarierna?
– Vi genomförde dem då det var högtryck i Almedalsveckan och samtliga tre drog bra publik. Att vi valde en lokal en bit från centrumstråket bidrog till att många besökare stannade mötestiden ut snarare än att komma och gå. Sammantaget blev det en bra serie om narkotikaproblematiken och behandlingsfrågan.

Valde ni rätt frågeställningar?
– Seminarier i Almedalskonkurrensen måste vara starkt fokuserade och gärna tillspetsade i sin frågeställning för att dra publik. Vi kan å andra sidan inte förvänta oss att de vi vill påverka ska dyka upp i publiken. De måste vi bjuda in att medverka på scenen, vilket också var vårt upplägg denna gång.

Vilka generella slutsatser drar du av samtalen?
– Att kunskapen om droger, beroende, drogers farlighet och behandlingsmöjligheter är bristfällig, såväl inom rättsväsende som bland många inblandade i behandlingsstafetten och politiker. Här måste U-FOLD fortsätta arbetet med att bredda och fördjupa kunskapsläget.

Har du förslag på konkreta insatser?
– Inom Polisen saknas grundläggande utbildning om beroende och droger. Det innebär att man har tveksamma insikter i vad de nu 18 HD-domarna innebär och ställer för krav i förundersökningshänseende. Kanske kan U-FOLD erbjuda en tre dagar lång utbildning för poliser. Det skulle också kunna vara ett inlägg i anslutning till Uppsala universitetets intresseanmälan för grundläggande polisutbildning.

Vad framkom i samtalen om ansvar vid behandling?
– Att socialtjänsten anser sig ha otillräckliga resurser att fånga upp det ansvar för missbruksvård som läggs på dem, i synnerhet utanför storstäderna. Problem föreligger även med kombinerade behandlingar som inkluderar läkemedel. För närvarande är det billigare för kommunerna att göra fel och dyrare att göra rätt, vilket leder tillbaka till frågan om missbruket är en socialtjänstfråga eller en sjukvårdsfråga.