Almedalen 2018: Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering?
Onsdag 4 juli sätter U-FOLD fokus på cannabis, vår vanligast förekommande illegala drog. Idag godkänner Läkemedelsverket begränsad förskrivning av cannabis i medicinskt syfte, men har det förutsättningar att bli ett generellt behandlingsalternativ?
Plats Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid Onsdag 4 juli 2018, kl. 11.00–12.00
Kontakt Fred Nyberg, Uppsala universitet
Medverkande
Mathias Hallberg, professor, U-FOLD, Uppsala universitet
Walter Kegö, senior fellow, ISDP
Håkan Leifman, vd, CAN
Erik Leijonmarck, generalsekreterare, ECAD
Ewa Mörtsell, rättspolitisk talesman (C), Centerpartiets ungdomsförbund
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Sara Skyttedal, kommunalråd, (KD), Linköpings kommun
Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering?
Fyra årtusenden efter att cannabis först omnämndes som drog är det idag Sveriges vanligast förekommande illegala narkotika. I en studie från 2016 uppgav tre procent av landets befolkning att de använt cannabis minst en gång det senaste året, flitigast användare är gruppen yngre män. Trots att cannabisbruk kan medföra fängelsestraff finns ett engagemang för legalisering – till förespråkarna hör bland andra Centerpartiets ungdomsförbund. På senare tid har debatten intensifierats kring användning av medicinska skäl, och idag får ett fåtal svenska patienter medicinsk cannabis utskriven på licens.
– Läkemedelsverket har på läkares inrådan beviljat upp till tre månaders dispens för personer som lider av i första hand nervsmärtor. Förutsatt att inget annat hjälper är beslutet motiverat, och vi måste se positivt på att behov kan mötas och symtom lindras. Samtidigt har medicinsk cannabis aldrig nått upp till de krav som Läkemedelsverket och dess motsvarighet i USA ställer, och det är sannolikt en lång väg kvar innan effektiva cannabis-baserade läkemedel bedöms vara ett generellt behandlingsalternativ i Sverige, säger Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.
Den i viss mån liberala synen på cannabis förklaras möjligen av att medicinska studier först på senare år bekräftat farhågorna kring cannabisbrukets negativa effekter på kroppen. Framför allt ökar risken för skador på hjärnans kognitiva funktioner, såsom korttidsminne och förmåga att hantera komplex information. Forskning visar också att cannabisbruk i tonåren ökar risken ytterligare, då unga hjärnor ännu inte är färdigutvecklade och därmed är mer känsliga. Helen Stjerne, generalsekreterare i A Non Smoking Generation, vittnar dock om att det inte längre är effektivt att prata fysiska risker med tonåringar – ”unga vill inte att andra ska berätta för dem hur de ska sköta sina kroppar” – däremot lyssnar de till hur tobaksindustrin påverkar vår miljö. Stjerne efterlyser därför ett paradigmskifte i tobaksförebyggande information riktad till unga, en åsikt som delas av Walter Kegö, ISDP, som i flera år kartlagt narkotikahandeln ur en miljöaspekt.
– Att odla cannabis inomhus kräver högenergilampor som är upp till 500 gånger starkare än vanliga läslampor. Produktion av en enda marijuanacigarett slukar lika mycket energi som att låta en 100-watts lampa lysa i 25 timmar, vidare orsakar produktion av ett kilo färdig cannabis 4 600 kilo koldioxid. När jag är ute och berättar för ungdomar om narkotikans inverkan på miljön blir de ofta väldigt upprörda över att ingen berättat det för dem tidigare, säger Walter Kegö.
I takt med att diskussionen om cannabis växer ökar också risken att samtalet blir politiskt snarare än att fokusera på fakta, kunskap och vetenskap. Vid seminarium Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering? belyser vi nya attityder med krav på mindre restriktioner och ställer dem mot den befintliga vetenskapen.
Mer information http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54778
Läs även Vägen till Almedalen