Almedalen 2019: ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta?
Onsdag 3 juli sätter U-FOLD fokus på det nationella ANDT-arbetet och dess framtid då nuvarande strategi löper ut 2020. Vi belyser bland annat implementeringen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård, liksom hur vården ska komma alla till del.
Plats E-huset, Uppsala universitet, Cramérgatan 3
Tid Onsdag 3 juli 2019, kl. 15.00–16.00
Mer information U-FOLD i Almedalen 2019
Medverkande
Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Anders Håkansson, professor, Lunds universitet
Åsa Magnusson, sektionschef neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset
Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, Kriminalvården
Lina Nordquist, Riksdagens socialutskott (L), Sveriges Riksdag
Charlotte Rehnman-Wigstad, direktör, CAN
Lotta Borg Skoglund, överläkare, Akademiska sjukhuset
Fred Nyberg, professor, Uppsala universitet (moderator)
ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta?
Regeringens nationella ANDT-strategi täcker perioden 2016–2020. Med halvtannat år kvar saknas alltjämt saknas en tydlig linje för fortsättningen. Detta påverkar bland annat implementeringen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård. En åtgärdsplan har visserligen formulerats i syfte att optimera och nå full jämlikhet inom svensk beroendevård, men den långsiktiga strategin för att uppnå detta förblir oklar.
– Det finns åtskilligt att göra inom svenskt ANDT-arbete. På agendan finns bland annat ökad tillgång till läkemedelsassisterad behandling, utbildning kring överdoser och ett nytt varningssystem. Flera insatser genomförs redan i syfte att förebygga narkotikarelaterade dödsfall, till exempel sker föreskriftsändringar kring naloxon (ett motgift mot opioidöverdoser) som därmed ytterligare tillgängliggörs för personer i riskzonen, deras närstående samt personal inom räddningstjänsten, konstaterar Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning.
För närvarande erhåller cirka 30 000 personer narkotikarelaterad vård i Sverige. Majoriteten av vårdtagarna använder flera olika droger, men i de fall en primärdrog kan identifieras är opioider vanligast. Totalt har cirka 4 500 patienter recept på läkemedel som används inom läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). I en kartläggning daterad december 2017 konstaterar Socialstyrelsen emellertid att tillgången till LARO varierar mellan regionerna, likaså tillgången till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser vid beroende.
– Vår rapport ger en bild av en missbruks- och beroendevård som i flera avseenden bör utvecklas. Personer med skadligt bruk eller beroende behöver ofta hjälp från både sjukvård och socialtjänst, vilket förutsätter samarbete om ingen ska falla mellan stolarna. Likväl ser det väldigt olika ut i landet, och de insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna kommer långt ifrån alla till del, sade då Marianne Agestam, projektledare för rapporten.
Socialstyrelsen har nu regeringens uppdrag att kartlägga akutmottagningarnas rutiner för planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning vid narkotikarelaterad överdos. Syftet är att bidra till minskad narkotikarelaterad dödlighet, att erbjuda bättre vård till personer som är beroende av narkotika samt att ge förslag på hur patientgruppen kan motiveras till behandling.
– För att kunna ge bra stöd och vård måste vi få större kunskap om hur hälso- och sjukvården idag arbetar med personer som vårdas för överdos. Vi behöver också kartlägga hur samarbetet med socialtjänsten ser ut för att få till en bra vårdkedja. Det här är viktigt för att bygga ett starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.
Vid seminarium ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta? belyser experter och aktörer inom fältet vilka insatser som krävs för att optimera effekten av det arbete som omger beroendeproblematikens många aspekter.
Kontakt
Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Telefon 018–471 41 41
E-post Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se