Almedalen 2019: Skärmberoende och beroende av social media

Torsdag 4 juli sätter U-FOLD fokus på våra digitala vanor. Den nya tekniken underlättar för oss att hålla kontakt med familj och vänner över hela världen. Men hur gör vi när vår önskan att hänga med i sociala media övergår i stress, ångest och kanske till och med beroende?

Plats  D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1
Tid  Torsdag 4 juli 2019, kl. 13.00–14.00
Mer information  U-FOLD i Almedalen 2019

Medverkande

Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Sofie Hallberg, författare/influencer, Ångestpodden
Ida Höckerstrand, författare/influencer, Ångestpodden
Pia Lindeskog, sakkunnig, Folkhälsomyndigheten
Vivianne Macdisi, Regionsråd (S), Region Uppsala
Zophia Mellgren, utredare, SKL
Lina Nordquist, Riksdagens socialutskott (L), Sveriges Riksdag
Fred Nyberg, professor, Uppsala Universitet

Annika Jankell, journalist, Wakai (moderator)

Skärmberoende och beroende av social media

Svenskarna använder sina smarta telefoner i genomsnitt över tre timmar per dag – eller närmare tolv år under en snittlivslängd. Fler än var femte person upplever att de använder sin telefon för mycket, lika många uppger att det tar fokus från annat de borde göra. Men vad är egentligen en lagom dos skärmtid , och hur identifierar vi varningssignalerna innan våra digitala vanor övergår i missbruk och beroende? Världshälsoorganisationen WHO, som redan i juni 2018 klassificerade datorspelsberoende som psykisk sjukdom, rekommenderade nyligen begränsad skärmtid för barn under fem år för att de ska må bättre och lägga grunden till mer hälsosamma liv: Barn under ett år ska överhuvudtaget inte sitta framför skärmar, barn mellan två och fem år bör ägna högst en timme per dag åt skärmar.
– Barn som spelar för mycket datorspel hoppar ofta över fysiska aktiviteter och sover mindre, vilket ökar risken att utveckla fetma och därmed drabbas av livshotande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Redan idag är 40 miljoner barn under fem år i världen överviktiga, lägger man istället grunden till ett mer aktivt och hälsosamt liv tidigt hjälper det barnens fysiska och mentala välbefinnande som vuxna, säger WHO-läkaren Fiona Bell.

I Sverige saknas alltjämt riktlinjer kring skärmtid trots att flera barnläkare efterlyst råd om skärmanvändning. Studier visar dock att svenska barn och ungdomar är mer stillasittande än jämnåriga i övriga Skandinaviska länder. I synnerhet tonårsflickor – som generellt räknas till de flitigaste användarna av sociala media – rör sig på en nivå där risk föreligger att utveckla övervikt och försämrad hälsa. En undersökning bland tonåringar i Uppsala län visar också att var tredje tillfrågad lider av sömnproblem, en utveckling som tros kunna härledas till att många, i synnerhet unga, tar med telefonen i sängen vilket är ett riskabelt beteende då sömnbrist både hämmar hjärnans möjlighet att bearbeta intryck och påverkar vår metabolism negativt.

Då Länsförsäkringar nyligen tillfrågade 4 000 unga mellan 12 och 16 år svarade nästan en fjärdedel av flickorna och 13 procent av pojkarna att deras självkänsla påverkas negativt av sociala medier. Dessutom uppgav fler än hälften av flickorna att de inte känner sig nöjda med sin kropp eftersom de jämför sig med andra i sociala medier. Siffrorna är i linje med de undersökningar som pekar på att unga som tillbringar mer än två timmar per dygn framför skärmar löper ökad risk att drabbas av depression. Men är situationen verkligen hopplös? Absolut inte, en rad ledande debattörer och forskare menar att det vi framför allt behöver är sätt att hantera våra nya vanor, likaså uppger många användare att den nya tekniken gör dem mer sociala.

Vid seminarium Skärmberoende och beroende av social media delar ledande experter, beslutsfattare och internetprofiler med sig av aktuell kunskap och samtalar kring en av beroendefältets mest intressanta frågor.

Kontakt

Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Telefon  018–471 41 41
E-post  Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se