Att återskapa en missbrukares hjärna

2011-08-16

Långvarigt missbruk kan ge svåra skador på hjärnans centrala funktioner. Nu prövar beroendeforskare vid Uppsala universitet metoder att rehabilitera perception, minne och kognitiv förmåga.

Missbruk och beroende av svårare slag behandlas ofta med opioida läkemedel. Till exempel behandlas heroinberoende traditionellt med metadon, ett lättare opiat som balanserar de av hjärnans signalsubstanser som påverkar missbruk och beroende. Men i skuggsidan av de goda resultaten har metadonet även ett ansenligt minuskonto; långa behandlingstider, begränsade patientantal i behandlingsprogrammen och, inte minst, en fortsatt reducerad produktion av nya nervceller i hjärnan. I gynnsamma fall talar vi om en kur som motverkar negativa symptom men inte förmår reparera skadan.
– Fokus har länge varit på snabba omhändertaganden med behandlingar vars enda mål är att dämpa suget efter droger. Ur folkhälsoperspektiv borde det vara lika angeläget att rehabilitera hjärnan och dess kapacitet, men då krävs alternativa metoder som inte hämmar nybildning av nervceller, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Hösten 2009 tilldelades Fred Nyberg och flera kollegor ett sexårigt anslag från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap för att, bland annat, utforska effekter av alkohol och drogskador på hjärnan för att få underlag för olika medicinska behandlingar. Gruppen arbetar också med en kroppsegen peptid som lindrar smärta och motverkar drogabstins. Nu söker de manupilera denna peptid för att göra den mer läkemedelslik och de försök som genomförts visar att benägenheten att inta mer alkohol eller droger minskar.
– Dessutom har vi gått vidare med försök att rehabilitera perception, minne och kognitiv förmåga, tre av de centrala funktioner i hjärnan som tar skada vid långvarigt missbruk. Just nu arbetar vi efter en teori hur vi ska kunna accelerera nybildningen av nervceller, och våra preliminära data tyder på att vi är på rätt spår.

Med grund i gruppens tidiga rön som visat att tillväxthormon har receptorer i hjärnan drog Uppsalateamet slutsatsen att rätt hormontillskott borde stimulera nybildning av nervceller. Teorin testades på nervceller från möss som behandlades med opiater för att därefter reverseras med tillväxtfaktorer, och snart hade forskargruppen de resultat som behövdes för att gå vidare med människor.
– Sedan en tid provar vi våra idéer på en grupp patienter vid Akademiska sjukhuset som fått nedsatt kognitiv förmåga till följd av behandling med smärtstillande opiater. Helt nyligen gick den första försökspersonen i mål och de kliniker som medverkar i projektet kunde notera tydliga förbättringar, i första hand i fråga om kognitiva funktioner, men fortfarande står vi inför omfattande utmaningar, konstaterar Fred Nyberg.

Ett potentiellt hinder är de höga kostnaderna för utveckling och produktion av tillväxthormon. De begränsade doser som finns tillgängliga inom vården avsätts i första hand för kortväxta barn och äldre med brist på hormonet, vilket gör det svårt att bedriva försök inom nya användningsområden. Till forskargruppens prioriterade uppgifter hör därför att bidra till framtagandet av ett mindre kostsamt alternativ, en nödvändighet om framtida behandlingar ska göras tillämpbara på bred front.
– Vi diskuterar kontinuerligt hur en sådan molekyl kan utformas, men vårt arbete gör inte halt med det. Parallellt med tillväxthormoner studerar vi även vilken betydelse miljö och motion har, vilket faktiskt är betydligt större än många kanske anar. Ur ett övergripande perspektiv handlar det om att omsätta den framstående beroendeforskning vi bedriver i Uppsala i resultat som möjliggör rehabilitering av drogskadade hjärnor. Ju förr desto bättre, avslutar Fred Nyberg.

Läs mer om gruppens forskning »

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05