Lars Nylén: Samarbete krävs för effektiva insatser

2012-09-04

Vi måste bli snabbare att analysera nya preparat och informera på ett lättbegripligt sätt, skriver Generaldirektör Lars Nylén.

För drygt 25 år sen var jag polischef i Norduppland och fick, som en av de första svenskar, möjlighet att gå FBI:s chefskurs, elva veckor vid FBI Academy utanför Washington. En sak slog mig då och den har jag burit med mig sen dess, i rollen som länspolismästare i Uppsala, som rikskriminalchef och som verkschef för Kriminalvården. Det var det mycket nära samarbetet mellan FBI och den akademiska forskarvärlden, hur man på olika sätt aktivt försöker dra nytta av varandra och åstadkomma förbättringar i samhället, hur man söker lösningar på grundorsakerna till olika typer av kriminalitet, hur man kan utveckla sin brottsutredande professionalitet och hur man bör leda organisationer mot effektivare arbetsformer och ”more bang for the buck”.

Jag tog med idéerna hem och inledde samarbete med Uppsala universitet och professor Fred Nyberg om dopningproblemet som då var i tilltagande. Med Akademiska sjukhuset inledde jag samarbete kring mäns våld mot kvinnor och vi utvecklade handlingsplaner och strategier tillsammans. Också på rikskrim hade jag möjligheter att fortsätta att utveckla det polisiära arbetet ihop med olika forskare. Under åren som chef för Kriminalvården var det delvis likartade ämnen att ta tag i, men också från perspektivet att förhindra återfall i brott. Vi inrättade ett vetenskapligt råd och engagerade forskare i olika ämnen rörande klientarbetet. Beroende av alla slag är tyvärr en stark negativ kraft i samhället som tar sig många allvarliga uttryck i umgänget mellan människor, skapar misär och kriminalitet.

Jag har nu fått möjlighet att på 40 procent arbeta tillsammans med beroendeforskningen vid Uppsala universitet och U-FOLD. Det är naturligtvis särskilt roligt att få arbeta med det universitet där jag en gång i tiden tog min juristexamen. Parallellt arbetar jag med att utveckla rättsväsendets medverkan i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Båda uppdragen känns mycket viktiga och spännande och har flera gemensamma beröringspunkter.

Med ett starkt riksperspektiv och samtidigt ett starkt individperspektiv utifrån klientgrupperna i Kriminalvården vill jag att universitetet och U-FOLD ska bli en ännu starkare och självklarare aktör i det gemensamma arbetet för att göra samhället bättre och livet drägligare för enskilda människor.

I Kriminalvården påminde vi gång på gång om att 60 procent av de intagna missbrukar droger och alkohol. Det är få organ i samhället som dagligen möter så många människor som fastnat i beroenden som Kriminalvården. Drogmissbruket är, som vi väl vet, en problematik som håller ett kraftigt grepp om missbrukaren och som ideligen leder till återfall. Vi kunde göra anstalterna i de högre säkerhetsklasserna narkotikafria och gav därmed de intagna en bättre chans att delta i motiverande och behandlande program, evidensbaserade och ackrediterade. Högsta domstolens nya praxis rörande narkotikabrott innebär nya utmaningar och förstärker behovet av resurser och kunskaper om insatser i frivård.

Oroande är att det hela tiden kommer nya typer av droger, men också att missbrukare inte drar sig för att blanda det ena med det andra, utan tanke på framtida konsekvenser och men för livet. Vi ser beslagen och läser i media om dödsdroger, kannibaldroger och badsalt. Nyheterna marknadsförs under lockande namn, men utan varningsetiketter om farlighet och framtida risker.

Här ser jag att beroendeforskningen måste hjälpa praktiker, behandlare och brottsbekämpare. Vad är faran med nya droger? Hur verkar de? Vad betyder det att blanda det ena och det andra i nya kombinationer? Vad är myter och vad är fakta? Hur ska man behandla den som fastnat i drogen och hur skiljer det mellan missbruk av olika droger? Hur ska man förklara för missbrukaren och för den som står på tröskeln till missbruk? Det är många och komplexa faktorer som ska vägas in när risker och farligheter med olika droger bedöms, inte minst då de är föremål för rättsliga processer. Det måste också ske på ett kunskapsbaserat sätt.

Beroendeforskningen, i samråd inom ett brett tvärvetenskapligt fält, måste snabbare kunna analysera preparat utifrån beroende- och farlighetsaspekter och göra informationen allmänt tillgänglig och lätt att begripa. De nya forskningsrönen från USA och Nya Zeeland om långsiktiga men, i form av hjärnskador, av cannabismissbruk är ett alldeles färskt exempel på när det är dags att ringa i varningsklockan och berätta om vad studierna kommit fram till.

Utmaningarna är många, men jag ser i U-FOLD också många goda möjligheter och ett viktigt nätverk med stora ambitioner i nära samverkan mellan många aktörer, också internationellt. Följ vårt spännande arbete på U-FOLDs hemsida.

Lars Nylén
Direktor för den Operativa Enheten vid U-FOLD
Generaldirektör

Fotnot. Torsdag 13 september 2012 arrangerar U-FOLD ett seminarium om nya droger och vilka signaler som följer av HD:s ändrade praxis. Kriterier för att bedöma drogers farlighet är seminariets kärnfråga. Eftersom seminariet omedelbart blev fullbokat planerar vi att upprepa det i november.

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05