Energidrycker kan skada den unga hjärnan

2012-11-01

Unga konsumerar allt mer energidryck, men det är en trend som rymmer stora risker.

I oktober stämde en förälder i USA företaget bakom energidrycken Monster efter att hennes 14-åriga dotter avled i en koffeinrelaterad hjärtattack i december 2011. I Sverige ökade försäljningen av energidrycker med 20 procent det senaste året och i Halland har fler skolor redan förbjudit dryckerna.
– Barn får i sig mer koffein per kilo kroppsvikt. Man blir illamående, kräks, får ont i huvudet och hjärtklappning, konstaterade Emma Halldin Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket nyligen i en intervju i TV4 Nyheterna.

Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, redogjorde i samma inslag för vad som sker i kroppen på barn och ungdomar som konsumerar energidrycker.
– Att som ung individ exponeras för höga doser av substanser som påverkar hjärnans signaleringssystem kan ha negativa effekter på sikt. Det kan trigga igång ett beteende som kan vara svårt att hantera när man växer upp", säger Fred Nyberg.
Fred Nyberg konstaterar vidare att det finns all anledning att vara restriktiv med energidrycker.
– Ungdomar bör alltid vara försiktiga med överkonsumtion av substanser som påverkar hjärnan. Hjärnan utvecklas ända upp i 20-årsåldern och är därför mer sårbar hos unga än hos vuxna. Vid extrem påverkan kan man åstadkomma en snedställning som leder till en känslighet som man får bära med sig upp i livet.

De flesta energidrycker innehåller koffein, socker och aminosyran taurin. Dessa tre substanser är genom olika mekanismer kopplade till det dopaminerga belöningssystemet och kan i en ung hjärna trigga en känslighet för ett beroende av andra, mer destruktiva substanser såväl som andra beteenden.
– Vi vet att koffein, taurin och socker påverkar kemin hos personer som aldrig tidigare använt substanser som påverkar hjärnans signalsubstanser. Forskningen inom detta område är fortfarande knapphändig och riskbilden är oklar, men konsumtion bör ändå ske med försiktighet, fortsätter Fred Nyberg.

Socker kan beroende på mängd och individ trigga hjärnans belöningssystem. Detta kan känsliggöra vissa individer för större behov av belöningskickar, vilket innebär en uppenbar risk när individen exponeras för andra droger, t ex alkohol. Koffein kan i för stora doser leda till koffeinförgiftning. Tecken på detta är illamående och starka abstinensbesvär vid avslutat intag. Symptom kan omfatta rastlöshet, nervositet, spänning, sömnlöshet, irritabilitet, oregelbundna eller snabb hjärtrytm och psykomotorisk agitation.

Aminosyran Taurin produceras i kroppen och har bland annat effekt på blodtryck, verkar som antioxidant och verkar skyddande mot exempelvis tinnitus, stroke och inflammation. I centrala nervsystemet interagerar taurin med system som är kopplade till belöning och sedering. Taurin verkar på glycin-receptorn och är viktig för den belöningseffekt som alkohol ger upphov till, vi kan därmed inte utesluta att taurin kan känsliggöra en individ för alkoholmissbruk. I låga moderata doser är dock taurin skyddande men frågan är vad som händer under långvarig exponering av höga doser i den unga hjärnan. Både heroin och cannabis har skyddande effekter i låga doser men vi vet vad som händer när det blir för mycket.

– Är det bra att röka undrade man för 50 år sedan? Då fanns det inga tillräckliga studier som kunde påvisa någon större farlighet. Alltså tilläts ungdomarna göra detta. Många skolor inrättade rökrutor där lärare och elever blossade tillsammans. Idag har vi en helt annan uppfattning. I mitten av 1990-talet ansågs cannabis från vetenskapligt håll vara en tämligen harmlös drog. Med dagens nya kunskap ses cannabis bland annat som en tydlig IQ-sänkare. Det är ännu för tidigt att säga bestämt hur framtiden kommer att döma energidrycker, men de bör konsumeras med försiktighet, avslutar Fred Nyberg.
 

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05