Fred Nyberg och Mathias Hallberg: Långt ifrån självklart att fälla Bäckström

2014-02-28

I fallet Nicklas Bäckström och pseudoefedrin finns omständigheter som IOK bör ta hänsyn till, skriver Fred Nyberg och Mathias Hallberg, Uppsala universitet, i SvD Brännpunkt.

Fred Nyberg, Uppsala universitet

Alla idrottare har ansvar över vad man stoppar i sig. I synnerhet när det gäller prestationshöjande substanser som är dopingklassade. Men när det handlar om mediciner finns det faktorer som komplicerar. Vissa dopingklassade mediciner är nödvändiga för upprätthållande av en normal livsfunktion. Till exempel insulin som är en nödvändighet för att en idrottare med diabetes ska fungera normalt. För icke-diabetiker skulle ett insulin-tillskott leda till förhöjt upptag av till exempel socker, förstärkt muskeluppbyggnad med mera. Även mediciner mot allergier kan vara nödvändiga för att upprätthålla en normal funktion.

Individer med känsliga luftvägar kan lätt drabbas av nästäppa och försämrat passage i samband med både in och utandning och får en klart sänkt normalfunktion. Många individer är känsliga för omslag den omgivande atmosfären. Det kan handla om pollenallergier, förorenad luft men också omslag när det gäller luftfuktighet och temperatur. Luften och temperaturen nära isen kan vara en miljö, där en allergisk person lätt drabbas av nästäppa och påverkade luftvägar. Det kan till och med vara så att individer som normalt inte har påtagliga allergiska besvär kan drabbas av detta.

Den nu aktuelle ishockeyspelaren hade enligt uppgift i medierna under lång tid tagit läkemedel som innehåller pesudoefedrin, en substans som genom att frisätta kroppseget noradrenalin drar ihop blodkärlen och förhindrar vätskeutsläpp i näsa och andra luftvägar. Pseudoefedrin verkar också på hjärnan med centralstimulerande effekter. Dessa innebär ökad vakenhet, ökad koncentration och ökad energi. Likt amfetamin alltså, men inte alls lika kraftigt.
Pseudoefedrin kan också användas mot adhd men i likhet med andra adhd-mediciner utvecklar man lätt tolerans och den modesta centralstimulerande effekten kan knappast vara kvar när man använt medicinen i åratal. Det finns nyligen publicerade studier på cyklister som tog substansen i en mängd motsvarande 1-2 tabletter Zyrtec® innan de genomgick en prestationstest och hos dessa gav den ingen förhöjande effekt vare sig de tränat, intagit mat eller inte. Trots detta översteg urinkoncentrationer klart den gräns som Wada satt upp.

I en annan färsk studie har man låtit fyra olika individer ta 120 mg pseudoefedrin och därefter följd deras urinkoncentrationer av substansen. Studien visade att efter ett bestämt tidsintervall steg koncentrationen i urin upp till mellan 170 – 190 µg/ml hos två medan den hos de övriga vid motsvarande tidpunkt låg något lägre och mycket lägre än gränsvärdet (150 µg/ml). Det är alltså avgörande med tidsintervall för provtagning och det är lika betydelsefullt att ha klart för sig att individer är olika när det gäller såväl upptag, effekt, omvandling och elimination av ett läkemedel.

I fallet med Nicklas Bäckström så har han uppgivit att han tog en tablett med pseudoefedrin och det gav enligt det A-prov som togs upphov till en urinkoncentration på 190 µg/ml. Alltså något som man mycket väl kan tänka sig om provet togs vid ett tidsintervall när den maximala koncentrationen uppnås, en tidpunkt som också kan variera något mellan olika individer. Att Wada satt gränsvärdet vid 150 µg/ml kan bero på att man inte haft tillräcklig kunskap om pseudoefedrinets öde i kroppen (det vill säga dess farmakokinetik). Osäkerheten i detta avseende kanske speglas i att man ett tag tog bort substansen från dopningslistan.

Nu finns den med igen. Kanske för att man vet att den rena substansen, som massproduceras i Sydöstasien, kan köpas i ren form på nätet. Bäckström tog en tablett per dygn i medicinskt syfte och uppger att han helt litat på sin läkare. Att kommunikationen mellan spelare, idrottsläkare och tävlingsledning inte varit optimal tycks vara en förklaring till det som skett. En annan kan ha varit den förvirring som tycks råda när det gäller kunskap om nivåer och egenskaper hos den aktuella substansen som i form av tabletten Zyrtec® absolut inte borde vara ett förstahandsval i dopningssammanhang. Här har också IOK och Wada något att lära.

Vi inledde med att varje idrottsman har ansvar över vad han stoppar i sig och det står fast, men i fallet med den svenske ishockeyspelaren finns det uppenbarligen omständigheter där alla måste ta ansvar och det inkluderar inte minst IOK. Att Bäckström ska fällas är för oss ingen självklarhet. Vi hoppas att man tar hänsyn till dessa oklarheter när Bäckström-fallet ska avgöras.

FRED NYBERG
professor emeritus i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet

MATHIAS HALLBERG
docent i farmakologi och universitetslektor i molekylär beroendeforskning, ordförande i U-FOLD, Uppsala universitet
 

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05