Cannabis – Vad vet vi egentligen?

2014-05-05

I debatten kring cannabis ges olika besked beroende på vem man lyssnar på. Här sammanfattar Fred Nyberg det aktuella kunskapläget.

Marijuanarökningens medicinska fördelar påtalas just nu frekvent i media. Bland annat berättar Aftonbladet i en artikel om den franska föreningen Mammor för marijuana som förespråkar legalisering av drogen. De menar att om cannabis – marijuana eller hasch – skulle användas i samma omfattning som alkohol så skulle våldet minska. Föreningen framhåller också marijuanans medicinska förtjänster, vilket ju är ett huvudargument bland legaliseringsförespråkare även på andra håll i världen. Nyligen gav också Sveriges Radios Studio ett utrymme för ett inlägg om hur drogen hjälpt många individer ur sina olika sjukdomstillstånd. Det talades till och med om marijuana som en universalmedicin som kan bota cancer och andra svåra sjukdomar. Många som hör dessa uppgifter och utspel som en motpol mot den restriktiva hållning som representerar de flesta politiker och ansvariga hälsovårdare i Sverige måste känna sig förvirrade. Vad är fakta och vad är sanning i allt det som sägs och skrivs i media? Vad säger experterna och vad säger vetenskapen? Varför finns det så diametralt olika uppfattningar?

Amerikanskt uttalande
Den amerikanske presidenten gjorde i början av året ett uttalande som fick stor uppmärksamhet i media. Han förespråkade användning av marijuana men önskade samtidigt att hans döttrar inte skulle börja använda drogen. Ekonomiska experter i USA har gjort beräkningar som pekar på enorma ekonomiska vinster som en legalisering skulle medföra i fråga om såväl besparingar som skatteintäkter. Besparingar eftersom man tror att man skulle kunna omvända dem som idag är inblandade i den illegala försäljningen och minska kostnaderna för polis, rättsväsende och kriminalvård. Vinster genom de enorma skatteintäkter som fri försäljning av drogen skulle medföra. De federala hälsoexperterna, bland annat de vid den nationella hälsoenheten NIH och speciellt de som ansvarar för frågor om drogmissbruk, NIDA, är helt emot en legalisering och framhåller de stora hälsorisker som finns i samband med marijuanarökning. NIDA baserar sin hållning på den medicinska forskningen.

Fakta om cannabis
Cannabis finns i både hasch och marijuana och kommer från växten Cannabis Sativa. Den aktiva substansen i båda dessa former är tetra-hydro-cannabinol (THC) som ger upphov till både berusningseffekten och flera av de medicinskt användbara effekterna, men också för en rad negativa bieffekter. I marijuana och hasch finns även ett stort antal psykoaktiva och toxiska substanser. Cannabis innehåller dessutom cannabidiol (CBD) som bevisligen har positiva effekter. Den dämpar berusningseffekten och en hel del negativa effekter hos THC och har därför också väckt intresse ur läkemedelssynpunkt. Ett problem är dock att i de nya förädlade formerna av marijuana har THC-halten åtminstone fördubblats men däremot inte CBD, vilket skulle göra rökning av dagsaktuell marijuana mer riskfullt.

Kroppseget system
Att THC kan ge specifika, medicinskt användbara effekter beroende på dos kan förklaras med att vi har en kroppsegen substans, anandamid, som i vårt centrala nervsystem ger effekter via specifika mål-proteiner (receptorer), som finns på ytan hos många nervceller, bland annat de som är inblandade i smärtledning, motorik och belöningsupplevelser. Dessa CB1-receptorer kan också påverkas och aktiveras av THC. Men de attraherar också läkemedelsindustrin som nu undersöker möjligheten att framställa rena substanser med minimala sidoeffekter.

Medicinskt användbara effekter
Det står helt klart att THC genom att verka på kroppens egna cannabisreceptorer ger upphov till medicinskt användbara effekter. Vi ser positiva effekter på exempelvis kronisk smärta, neurologiska sjukdomar som MS, depression och aptitlöshet. Cancer har också angetts som ett användningsområde för medicinsk marijuana men då handlar det främst om smärtlindring, inte att bota. Drogen har även tillskrivits positiv effekt på epilepsi, men det gäller i första hand en effekt av CBD. De positiva och medicinskt användbara effekterna hos THC måste dock ställas mot allt annat som man får i sig genom rökning av marijuana, främst genom de skador som man riskerar få via THC:s effekter på CB1-receptorer.

Neurotoxiska effekter
Även om de positiva effekterna är intressanta så kvarstår alltså de påtagliga och väl dokumenterade negativa sidoeffekterna. Där finns förutom risken för beroendeutveckling även skador på koordinationsförmåga och motorik, risk för utveckling av psykisk ohälsa och försämrad kognition – minne och inlärning, samt sänkt IQ. Dessa effekter är kända sedan länge men det är först på senare år som medicinska landvinningar bekräftat och säkerställt dessa THC-effekter. Störst är skaderisken hos dem som frekvent använder cannabis under tonåren.

Andningsorgan och hjärta- kärlsystem
Det finns vetenskap som ger stöd för att marijuanarökning påverkar luftvägarna. Symtom på bronkit och inflammation i luftrören finns beskrivna och franska forskare rapporterar att både cannabisrökning och THC irriterar bronkialträdet. Tidigare har man sett att marijuanarökning påverkar hjärta- kärlsystemet, men här har allvarliga bieffekter betraktats som ganska sällsynta. I april publicerade dock Journal of American Heart Association en studie av 35 färska fall där cannabisrökning visar samband med remarkabla kardiovaskulära komplikationer, varav en fjärdedel slutat med att individerna avlidit. Forskarna varnar för att cannabisrökning, framförallt hos unga, kan vara en stark triggande faktor för hjärta- kärl komplikationer. I april rapporterade även Acta Cardiologica om tre cannabisanvändare som drabbats av allvarliga hjärtproblem. Ingen annan drog än denna kunde påträffas hos de tre.

Medicinsk marijuana i USA
Den vanligaste diagnosen för Medical Card är smärta. En studie i Kalifornien visade att 88 procent hade förskrivits marijuana innan de fyllt 19 år. Många av dem använde också andra droger. I en studie av dem som fått Medical Card i Minnesota missbrukade nästan hälften även en annan drog. Många av dessa var dessutom i behov av psykofarmaka.

Uppfyller inte krav på läkemedel
Rökning av marijuana är inte godkänt som läkemedel ens i USA. FDA, USAs motsvarighet till Läkemedelsverket, tillåter inte rökning av marijuana som läkemedel – likväl används det för medicinskt bruk i 18 delstater. Marijuana uppfyller inte kraven som gör gällande att ett läkemedel ska vara en väldefinierad substans, säker och effektiv, tillföras med säker metod för administration, ha genomgått vederhäftiga studier i experimentdjur och dessutom kliniska prövningar. Lagen kräver dessutom en klar biverkningsprofil och en kontrollerad tillverkning.

Därför har vetenskapen varit motsägelsefull
De studier som fanns publicerade fram till för bara 10-15 år sedan var utförda på individer som rökt marijuana med låg THC-halt. Före slutet av 1990-talet saknades tillräcklig kunskap för att kunna göra vederhäftiga studier. Vid denna tidpunkt var vetenskapen också tveksam till om man skulle betrakta cannabis som ett skadligt narkotika. Man hade heller ingen klar uppfattning om hur drogen verkade. Upptäckten av det kroppsegna cannabinoida systemet kom först under 1990-talet. Det medförde att viktiga och avgörande medicinska studier inte kom igång förrän efter millenieskiftet. Vederhäftiga hjärnavbildningsundersökningar kom under 2000-talet, och först de senaste åren har studier kunnat bekräfta farhågorna kring cannabisbrukets negativa effekter. Vetenskapen, i synnerhet den medicinska, är i dagsläget i hög grad överens om såväl de medicinska fördelarna som de allvarliga skadeverkningarna.

Tydlighet är nödvändigt
Även om marijuanarökning kan bidra till att lindra vissa sjukdomssymtom, så är det viktigt att framhålla att varken drogen eller administrationsförfarandet uppfyller de krav som ställs på ett läkemedel. Dessutom, de miljardvinster som många i USA föreställer sig att en legalisering kan bidra till får inte vara drivkraften till att utsätta ungdomar och unga vuxna för de skaderisker, som användning av cannabis, enligt aktuell vetenskaplig dokumentation, kan ge upphov till.

Fred Nyberg
Professor i biologisk beroendeforskning
Koordinator, U-FOLD
Uppsala universitet

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05