Ingrid Nylander: Det ska vara lite krångligt att köpa alkohol

2018-03-05

Varför dricker 1,3 miljoner svenskar mer än de borde? Och hur kan samhället hjälpa dem att inte utveckla ett beroende? Ingrid Nylander, professor i farmakologi, har dedikerat sitt forskarliv åt alkoholens avigsidor, men svaren är inte alltid enkla att finna.

Ingrid Nylander, professor i farmakologi

– Jobbigast blir det nog vid middagar då människor som inte känner mig får veta vad jag jobbar med. Förr eller senare kommer frågorna, och mina svar kan tyvärr vara riktiga glädjedödare. Själv dricker jag alkohol, framför allt uppskattar jag ett glas vin, men är alltid medveten om hur mycket jag konsumerar, berättar Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.
Som beroendeforskare med fokus på alkohol är Ingrid Nylander ett välbekant namn i tidningsspalterna. Inte minst när juli övergår i augusti och journalisterna vill ha svar på den eviga frågan: Hur återtar man egentligen kontrollen över sitt drickande när det är dags att återvända till jobbet?
–  Vi vet att drygt hälften av alla svenskar dricker både mer och oftare på semestern. För de flesta är det inget problem, men för de 1,3 miljoner människor som redan till vardags befinner sig i riskzonen är faran överhängande att sommarvanorna följer med även resten av året. Det bästa är att vara uppmärksam på både sin egen och omgivningens alkoholkonsumtion, som stöd finns flera bra självtester på webben.

Den fråga Ingrid Nylander någon gång hoppas kunna besvara är varför vi utvecklar ett beroende och hur det bäst ska behandlas. Till sin hjälp har hon ett antal laboratorieråttor vars beteende ofta tycks påminna om det mänskliga när alkohol erbjuds.
– Då jag anlände till Uppsala universitet fick jag tillgång till försöksdjur som vuxit upp i naturliga respektive stressande miljöer. Vi såg snart hur den senare gruppen föredrog alkohol framför vatten, och sedan dess har jag ägnat mitt yrkesliv åt att kartlägga hur uppväxtåren formar vår hjärna och sårbarhet för missbruk.
Själv definierar Ingrid Nylander alkoholberoende som en kronisk sjukdom, i bästa fall behandlingsbar, alltjämt omöjlig att bota. Att miljö och genetik samverkar som utlösande faktorer gör att ingen går säker.
– Forskning kan visa hur en ung hjärna påverkas av uppväxtmiljö och drogintag, likaså hur dessa påverkar framtida risk att fastna i ett beroende. Å andra sidan vet vi att alla, även i unga år, påverkas olika intensivt i påfrestande miljöer, så visst kan jag ibland känna att vi letar efter nålen i höstacken, men så rätar vi plötsligt ut ännu ett frågetecken.

Trots att området traditionellt väcker både känslor och debatt tas alkoholforskningens resultat emot relativt friktionsfritt. Ingrid Nylanders erfarenheter från sina föreläsningar runt om i riket är snarast positiva. Nyligen tackades hon av medarbetare i socialtjänsten för att ha gett dem vetenskaplig trygghet i deras svåra uppdrag att flytta barn från dysfunktionella hemmiljöer till skyddande fosterfamiljsmiljöer. En annan viktig och lyhörd publik är ungdomar.
– Vi får ofta önskemål om att besöka skolor och berätta om hur alkohol påverkar den unga hjärnan. Eleverna lyssnar intresserat och det är tydligt att de värdesätter fakta utan pekpinnar. Vi ser också hur Sveriges unga idag dricker mindre och berusar sig mer sällan, en trend som förhoppningsvis ger varaktig effekt då vi tenderar att ta med oss våra ungdomsmönster i vuxen ålder.

Forskning och tredje uppgifter till trots, sannolikt är det pedagogik som kollegor och studenter vid Uppsala universitet främst förknippar med Ingrid Nylander. Som prodekan för Farmaceutiska fakultetens grundutbildning har hon ett finger med i det mesta som rör kursverksamheten.
– Redan som doktorand kände jag det storartade i att se studenter mogna och få aha-upplevelser, något som än idag tillhör de bästa delarna av mitt arbete. Sedan några år befinner sig emellertid studentgruppen i snabb förändring, vilket ställer krav på oss lärare att hitta nya fungerande grepp i undervisningen.
Framför allt ser hon en ökad oro hos studenterna för misslyckande, likaså ett stort behov av bekräftelse. Iakttagelserna styrks i 2017 års undersökning av Uppsalastudenternas psykosociala arbetsmiljö, där stress, ångest och ängslan framstår som en allt mer integrerad del i vardagen.
– En bidragande orsak kan vara att många försöker lära sig utantill snarare än att förstå. Då blir det inte bättre hur du än anstränger dig, så nu prövar vi mentorsamtal för att boosta det studenterna gör rätt och stödja dem att utveckla det som går mindre bra. Det är frivilligt att delta och kanske når vi inte dem som bäst behöver det, men de som provat är mycket nöjda.

I januari 2018 fyllde Ingrid Nylander 61 år, men med vad hon beskriver som ”världens roligaste jobb” existerar ingen brådska till pension. Dessutom återstår många nålar att lokalisera: Vad exakt sker i vår hjärna i en riskabel miljö? Kan skadade hjärnor rehabiliteras? Och hur förmår vi bättre hjälpa dem som försöker lämna sitt beroende?
– Trots att Världshälsoorganisationen rankar alkohol bland västvärldens främsta anledningar till ohälsa lider vi brist på fungerande behandlingar och läkemedel, inte minst för att förhindra återfall. Tack och lov för Sverige en hållbar alkoholpolitik som allt fler EU-länder nu försöker anamma, och jag skulle önska att fler uppskattade Systembolaget och dess öppettider. Vi måste respektera att många inte klarar att hantera sitt drickande, och förmodligen vinner vi alla på att det är åtminstone lite krångligt att köpa alkohol.


Fakta: Ingrid Nylander
Titel  Professor i farmakologi vid Uppsala universitet
Ålder 61 år
Familj  Maken Olle, två barn – alla tre apotekare – och barnbarn
Bor  I Gamla Gottsunda
På sängbordet  Elena Ferrantes romansvit Min fantastiska väninna, utan tvekan läsvärd.
Den senaste komplimangen  Fick jag av en student vid en mina kurser som sade att det var den bästa hon läst.
Om jag får en ledig dag  Tar jag en långpromenad och umgås med min familj.

Läs mer om Ingrid Nylanders forskning
Kontakt Ingrid Nylander

foto: Mikael Wallerstedt

Läs fler nyheter

Skriv ut