”Inkludera stadsplanering i strategier för att bemöta psykisk ohälsa och drogmissbruk”

2019-06-17

Den pågående förtätningen av boendemiljöer riskerar att påskynda ökningen av psykisk ohälsa och beroenderelaterad problematik. Därför måste stadsplanering inkluderas i strategierna för att bemöta nedsatt psykisk hälsa och drogmissbruk, säger Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning.

Grogrund för psykisk ohälsa?

Andelen av den svenska befolkningen som uppger nedsatt psykisk hälsa har ökat markant det senaste decenniet. Framför allt noteras en kraftig uppgång bland barn i de yngre tonåren som diagnostiseras för psykisk ohälsa, samtidigt som förskrivningar av psykofarmaka till gruppen har fördubblats.
– Det är välkänt att med psykisk ohälsa och användning av psykofarmaka ökar även risken att utveckla beroende av läkemedel och droger, och nu ventilerar experter och journalister allt oftare frågan hur vi ska kunna bemöta denna problematik, konstaterar Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning.

Alkoholkonsumtionen bland unga minskar sedan en rad år. Dessvärre iakttas motsvarande trend inte i CAN:s undersökningar av ungas narkotikabruk, upprepade rapporter från skolor, kommuner och polis talar snarare för en ökning. En växande narkotikahandel förmodas även vara en katalyserande faktor vid kriminella gänguppgörelser, där vapen och skottlossningar figurerar.
– Trots preventiva åtgärder gentemot droger och kriminalitet så återstår mycket arbete. Till exempel talas ofta om skärpta gränskontroller och mer resurser till tull och polis, men slagkraftiga förslag för att bemöta den ökande psykiska ohälsan uteblir, säger Fred Nyberg.  

Trots vetskapen att fattigdom, segregation och utanförskap kan bidra till psykisk ohälsa är förståelsen över orsaker till dessa faktorer otillräcklig. Alltför ofta förbises att psykisk ohälsa kan ha sin rot i destruktiva boendemiljöer. Ambitionen att expandera och öka folkmängden i städerna får lätt en baksida då områden som angränsar till och ibland når in i stadskärnorna drabbas.
– Åtskillig forskning påvisar negativa effekter för hälsan vid urbanisering och förtätning av boendemiljöer. Vi vet också att trångboddhet och koncentration av socialt utsatta grupper på små ytor skapar miljöer där psykisk ohälsa florerar. Att maximalt exploatera dyrbar mark genom att minimera avstånden mellan husen och att ersätta vyer över grönområden med tegel- och betongväggar gynnar aldrig en hållbar utveckling, vare sig det handlar om psykisk ohälsa, droger eller kriminalitet, avslutar Fred Nyberg.

Kontakt

Fred Nyberg, professor em, Uppsala universitet
Telefon  018–471 41 66
E-post  Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

Läs fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-11-05