Fred Nyberg och Mathias Hallberg: ”Tillgång till effektiv vård måste gå först”

2020-09-14

Även om det kan verka omsorgsfullt mot de drogberoende att göra det otillåtna tillåtet så bör man i första hand se till att behovet av fungerande behandlingsenheter tillgodoses, skriver Fred Nyberg och Mathias Hallberg vid U-FOLD, Uppsala universitet.

Mathias Hallberg och Fred Nyberg, U-FOLD, Uppsala universitet
Mathias Hallberg och Fred Nyberg, U-FOLD, Uppsala universitet

Texten är även publicerad på UNT Debatt

Att flera politiska partier vill se en narkotikapolitik där missbruk betraktas som en sjukdom snarare än ett utslag av dålig karaktär har aktualiserats i dagens mediaflöde. Man vill utreda möjligheten till en avkriminalisering av eget bruk. Unga politiker vill se en legalisering. Men ska detta prioriteras före tillgång till det vårdbehov av beroende som är långt ifrån optimalt i dagens Sverige?

Bland politiker börjar alltfler tala om missbruk som en sjukdom men det är snarare så att det är beroendet som går under begreppet sjukdom - inte missbruk - och det handlar om en kronisk, förvärvad sjukdom i hjärnan. Ett välkänt faktum som bidragit till inrättandet av ett växande antal vårdprogram för beroendesjuka i Sverige där vi nått fram till den dagsaktuella ambitionen att alla som fastnat i ett beroende ska ha tillgång till effektiv vård.

Men även om ett drogberoende är en sjukdom så varierar dess potential mellan olika individer. Vissa fastnar lättare medan andra av olika skäl hanterar sitt beroende utan att uppsöka vård. Många drogberoende undgår därför även behövlig behandling, till exempel de som använder metamfetamin, en drog med stor risk både för brukare och omgivning. Att dessa – ibland mitt uppe i viktiga samhällsfunktioner – obehindrat ska få fortsätta med sitt bruk kan ifrågasättas.

Att straffas för en sjukdom kan med all rätt låta befängt samtidigt som det är svårt att i alla sammanhang fastställa när bruk övergått till ett patologiskt tillstånd. Sällan beläggs dock någon med annat än böter för enbart innehav av sitt dagsbehov men för beroendesjuka måste i första hand regeringens ambition om tillgänglig vård för alla gälla i alla landsdelar. Där är vi inte i dag.

En avkriminalisering ger därför ingen garanti för att alla narkotikaberoende kommer in i vården. Skälet till att drogberoende avstår från att söka vård beror långt ifrån enbart på att det är kriminellt. Forskning visar på andra faktorer, som i USA och Kina, där det handlar om kostnad men främst på avsaknad av behandlingsenheter och på långt avstånd till de som finns. Det sistnämnda är alltså en realitet även i Sverige.

När det gäller legala droger som alkohol angav en artikel i läkartidningen att fem av sex med beroende inte söker vård. Några förnekade sitt problem medan andra uppgav att de skrämdes av tanken på vård för sitt beroende. Det finns alltså andra mer avgörande faktorer än avkriminalisering som styr val av vård. I Sverige uppskattas att färre än hälften av alla opioidberoende finns med i ett vårdprogram. En stor del i detta tillskrivs begränsad tillgänglighet.

En annat problem är att många drogberoende försörjer eget bruk med att sälja till andra. Vid avkriminalisering måste ändå lagligt innehav finansieras. Vem betalar då och kommer i så fall narkotikan att finnas i detaljhandeln som marijuanan gör i Kanada? Då är risken att likt situationen i Kanada en stor del av drogen fortfarande tillhandahålles av den illegala marknaden, som dessutom erbjuder produkter med högre berusningsgrad.

Ytterligare en aspekt är de skadeeffekter som droger medför, något som vare sig avkriminalisering eller legalisering kan förhindra. En systematisk genomgång av stort antal vetenskapliga artiklar avslöjar att cannabis ger ökad risk för såväl akuta som kroniska hjärt-kärlsjukdomar. Det har även visats att frekvent rökning av cannabis med hög THC-halt fem-dubblar risken för psykos. Från Portugal rapporterades nyligenen en dramatisk ökning av psykosfall efter den av så många så hyllade avkriminaliseringen.

Även om det känslomässigt kan verka omsorgsfullt mot de drogberoende att göra det otillåtna tillåtet så bör man i första hand se till att behovet av effektiva och fungerande behandlingsenheter tillgodoses. Avkriminalisering hjälper ingen av de som nu önskar få vård och behandling om tillgången till dessa enheter är otillräcklig. Det borde vara alla politikers mål att i första hand se till att relevant vård finns tillgänglig för alla som fastnat i ett beroende.

Fred Nyberg,
professor e.m, verksam som seniorprofessor, Uppsala universitet
senior rådgivare, U-FOLD

Mathias Hallberg,
professor i molekylär beroendeforskning, Uppsala universitet
ordförande, U-FOLD, Uppsala universitet

Läs fler nyheter