Alf Ahlstedt: Droger och alkohol i arbetslivet – ett samhällsproblem

2013-09-17

Droganvändning på arbetsplatser orsakar risker och försämrat konkurrensläge, skriver Alf Ahlstedt, Knivsta socialnämnd.

Att vara påverkad av alkohol och droger är en riskfaktor. I trafiken är detta en självklar ståndpunkt sedan länge. Att det är lika farligt att vara påverkad i arbetslivet är en lika självklar sanning. Droger är i dessa sammanhang även lika med läkemedel konsumerade utan förskrivning av läkare. Att blanda alkohol, droger och/eller läkemedel får ofta oväntade effekter. De senaste tio åren har alkoholkonsumtionen i landet ökat med 30 procent. Vi har också med hjälp av internet en stor ökning av ”privatimporterade” droger, klassificerade läkemedel och kosttillskott med oklart innehåll. Enligt fackförbundet Vision använder idag drygt 700 000 personer dagligen lugnande medel, sömntabletter eller smärtstillande preparat. Av dessa bedöms cirka 200 000 vara så beroende att de behöver hjälp för att kunna sluta.

Alkohol- och droganvändning på arbetsplatser är även ett problem i företagens och verksamheternas kvalitetsarbete. Det kan leda till produktionsproblem och reklamationer som påverkar ekonomin negativt och även leder till ett försämrat konkurrensläge. Vi har en lång tradition i ett gemensamt arbete för säker och trygg arbetsmiljö, där såväl arbetsgivare som arbetstagarorganisationer tillsammans med myndigheter och enskilda strävar mot samma mål: Att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Tyvärr ser vi att alkohol- och droganvändning förekommer på de flesta typer av arbetsplatser. En påverkad person är en risk både för sig själv och för sin omgivning. Mycket av den ”egenordinerade” drog- och läkemedelsanvändningen handlar om en symptombehandling av besvär orsakade av en för den enskilde olämplig arbetsmiljö eller arbetssituation. Detta är ett besvärande problem i utvecklingen av en förbättrad och säkrare arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket, Folkhälsoinstitutet och flera andra organisationer arbetar mycket med dessa frågor som är ett arbetsmiljö-, folkhälso- och socialt problem såväl för den enskilde som för dennes sociala nätverk. De flesta arbetsgivare bedriver idag nära samverkan med arbetstagarorganisationerna i kampen mot missbruk på arbetsplatserna. Det handlar om utbildning, information och andra aktiva stödinsatser. I dessa sammanhang är drogtester vid nyanställning, slumptester under arbetstid samt incident- och misstanketester viktiga inslag.

Allt detta bygger på gemensamma policyavtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisa-tioner som reglerar hur detta förebyggande arbete ska organiseras och utföras – från utbildningar till den rehabilitering som ska följa vid detektering. Varje år tas ca 41 000 slumpmässiga drogtester på svenska arbetsplatser. Vid dessa identifieras ett antal påverkade personer som får individuella insatser av sin arbetsgivare under mottot ”Droger bort – tjänsteman kvar”. Dessa företag tar ett stort socialt ansvar i samverkan med fackliga organisationer. I dessa sammanhang kopplas normalt inte rättsapparaten eller sociala myndigheter in.

Idag ser väldigt många företag och verksamheter slumpvisa tester av tjänstemän som ett viktigt inslag i arbetet för en säker arbetsmiljö och trygg vardag. Detta utförs av företagshälsovård och av enskilda specialistföretag – ofta i samverkan. Här är säkerhetsaspekten central för den enskildes integritet, i provtagningen och på det analyserade analyslaboratoriet – liksom kompetensen i eventuellt påföljande rehabiliteringsarbete. Denna kedjas alla länkar måste ha mycket hög kvalitét.

Alf Ahlstedt (M)
Ledamot Knivsta kommunfullmäktige, vice ordförande i socialnämnden
Ledamot Finsam Uppsala. Ledamot Uppsala läns polisstyrelse.
Nämndeman i Förvaltningsrätten
 

Läs fler debattinlägg