Fred Nyberg: Dags för handling

2018-03-05

Kunskapen finns redan, nu är det dags för handling i arbetet mot psykisk ohälsa, skriver Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet.

I det dagsaktuella medieflödet har det rapporterats om en ökad psykisk ohälsa, bland unga såväl som bland äldre och flera politiker har bidragit med inlägg i denna fråga via tillgängliga kanaler.

Från en sida talar man då om otillräcklighet och nationellt förfall och från en annan om det oacceptabla och om utmaningar. Ambitionen att söka förskjuta problematiken till oförmåga hos politiska föregångare har tonats ned i debatten för nu inser man att det handlar mindre om tidigare tillkortakommanden än om vad som finns här och nu och inte minst handlar det om att möta framtiden.

Men oavsett det som nu rapporteras i media om den psykiska ohälsan hos äldre män eller ungdomar som dagsfärska nyheter så finns det forskning från både Sverige och andra länder, som redan tidigare beskrivit liknande situationer.

Det oacceptabla och utmaningarna behöver alltså inte vara något som plötsligt och oväntat dykt upp i just vårt land för att så småningom fastna på bord med utredningar. Det finns redan kunskap och hjälpmedel att hämta från många håll.

Att äldre män, i synnerhet de som lever ensamma eller har haft en relation och blivit ensamma drabbas av depressioner, så att de funderar på eller fullbordar försök att ta sitt liv, är väl känt i den vetenskapliga litteraturen, trots att det nyligen påtalades som något nytt fenomen i media.

Hälsomyndigheten i USA rapporterade redan för flera år sedan att toppen för självmord bland vita män nåddes efter 80 års åder. Skulle vi inte ha förutsett en liknande utveckling i vårt land?

När det gäller den psykiska ohälsan hos unga handlar det inte bara om att hantera problemen i det diagnostiserande ögonblicket utan också om hur man kom dit och vad som blir följderna.

För inte så länge sedan rapporterade SVT att undersökningar vid Allmänna Barnhuset visat att mer än var femte person utsatts för någon form av sexuellt övergrepp, inklusive övergrepp via internet och samma media meddelade att under de senaste fem åren har hot och våld i skolan mer än fördubblats. Att alla dessa skeenden vid sidan om den stress som många skolbarn i dag upplever riskerar leda till psykisk ohälsa är sedan länge väl dokumenterat i forskningen.

Psykisk ohälsa, oavsett om den orsakats av sexuella övergrepp, stress, våld och hot i barndomen kan leda till livslånga psykiska besvär, däribland PTSD, ångest och depression, vilket i sin tur gör att unga löper stor risk att hamna i missbruk och beroende.

Åtskillig forskning understryker risken av att de mest utsatta när det handlar om psykisk ohälsa hamnar i ett substansberoende. Här finns också många unga nyanlända, som traumatiserade av tidigare händelser och under väntan på asylbeslut utvecklat till exempel PTSD som fört dem vidare in i komplicerat drogmissbruk.

Denna risk kan bemötas med redan tillgänglig kunskap och då framförallt när det gäller hantering av barn i risk för utsatthet och psykisk ohälsa.

Det finns forskning som understryker betydelsen av att identifiera dessa barn och vidta åtgärder långt innan de nått skolåldern. På Island har man till exempel avsevärt kunnat minska prevalensen för missbruk av alkohol och narkotika hos ungdomar genom att vidta preventiva åtgärder redan under barnens tidigaste år. Det sker i samverkan mellan personal vid dagis, förskolor och föräldrar. Här har man konsekvent arbetat med forskningsstyrd primärprevention.

Vi har uppdaterade riktlinjer för vård och behandling men också för preventiva insatser både i fråga om psykisk ohälsa och drogmissbruk.

Det svåra handlar mer om behovet av optimal implementering och inte minst om att utbilda de som ska svara för utförandet. Ett stort behov som inte minst borde aktualiseras under årets valrörelse är konkreta handlingar med fokus på hur det oacceptabla och utmanande kan bli till verkstad. Det handlar alltså om att generöst utlovade miljarder får verkningskraft också i praktiken.
 

Fred Nyberg
Seniorprofessor i biologisk beroendeforskning
Uppsala universitet

Läs fler debattinlägg